Gunnel Furuland
Romanen som vardagsvara
Förläggare, författare
och skönlitterära häftesserier
i Sverige 1833-1851
från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier
LaGun
Stockholm, Sweden
656 pages, 2007
ISBN : 978-91-975875-7-0
Bibliografisk anmärkning
Förkortningar
Förord
Kapitel I : Romanen som vardagsvara - forskningsuppgiften
1. Inledning
2. Syfte, frågeställningar och teoretiska utgångspunkter
3. Forskningsöversikt
Svensk förlags- och bokhandelshistoria
Presshistoria och kulturhistoriska arbeten
Svensk litteraturhistorisk forskning
Bibliografier och referensverk
Europeisk bokmarknadshistoria
4. Avgränsningar
5. Definitioner och källor
6. Disposition
Kapitel II : Den svenska bokmarknaden 1830-1850
1. Den historiska situationen i Sverige
Befolkningen
Politiken
Läskunnigheten
2. Författarnas villkor i Sverige
3. Översättningsmarknaden
4. Den skönlitterära utgivningen
5. Centrala författarskap
6. Boktryckerier
Inventering av tryckerier i Stockholm 1830-1850
7. Bokförlag
8. Bokhandel och distribution
Resor och transporter
9. Periodisk utgivning - regelverk och försäljningsmetoder
10. Litteratur och press i samspel
Tidningsmarknaden
Litteraturkritiken
Följetongen
11. Publiken och läserna
Kapitel III : "Min lyckliga stjerna i spekulationsväg" Hiertas Läsebibliothek 1833-1851
1. Hiertas position på bokmarknaden
Lars Johan Hiertas liv och verk
Boktryckaren Hierta
Var låg Hiertas tryckeri ?
Hiertas tryckeriproduktion
Hiertas bokförlag
Hiertas skönlitterära förlagsutgivning till 1833
Förlagsförteckningen 1844
2. Upptakten till Läsebibliotheket
Läsebibliothekets status
Marknadsetablering i ett europeiskt perspektiv
Liknande svenska förlagsförsök
Motiveringar och marknadsföring
Konkurrenssituationen
3. Läsebibliothekets profil
En forum för översättningslitteraturen
Original och översattning - intervaller
Frekventa författarskap och författarnamn
Författargenerationer
Kvinnliga författarskap
Undertitlar
Motton och förord
Omfång
Utstyrsel
Kapitel IV : "Jag tänker likväl ej låta skrämma mig af Lasses hot"
Thomsons Kabinetsbibliothek och Nya Svenska Parnassen 1835-1848
1. Thomsons position på bokmarknaden
Vem var N.H. Thomson ?
Thomsons lånbiblioteksverksamhet
Thomsons etablering i Stockholm
Thomsons tryckeriproduktion
Thomsons bokförlag
Thomsons privata boksamling
2. Vägen mot Kabinetsbibliotheket
Thomsons kontaktnät
Marknadsföring och mottagande
Konkurrenssituationen
3. Kabinetsbibliothekets profil
Språkområden
Original och översättning - intervaller
Frekventa författarskap och författarnamn
Författargenerationer
Kvinnliga författarskap
Titlar och undertitlar
Motton och förord
Omfång
Utstyrsel
4. Flygare och Thomson - en förlagshitoria
Författarsammankomsten 1846
5. Hierta och Thomson - en jämförande summering
Kapitel V : "...man köper och läser deras originalteckningar med en alltmera ökad begärlighet"
Östlund & Berlings Original bibliothek 1845-1851
1. Boktryckerifirman Östlund & Berling
Lärlingstid i Blekinge
Tryckeriet flyttas till Norrköping
Tryckeriets och förlagets verksamhet 1840-1846
Boktryckerifirmans nätverk
Östlund & Berlings två arenor - Norrköping och Stockholm
2. Utgivningen av Originalbibliotheket
Konkurrenssituation och marknadsföring
De 'godkända' svenska originalförfattarna
Den svenska original romanen på 1840-talet
Författarnamner
Titlar
Undettitlarnas genrebestämningar
Förord
Omfång
Utstyrsel och fördelning på häften
3. Jämförelser och summeringar
Läsebibliothek i Finland
Avveckling och konkurs
Nätverket - en sammanfattning
Kapitel VI : "Romanen, det moderna epos" Albert Bonniers Eurpeiska Följetongen 1846-1851
1. Albert Bonnier - Bokhandlaren som blev bokförläggare
Familjebakgrund och upptakt till förläggander
Albert Bonniers förlag tar form
Stockholms Mode-Journal, Figaro och Svea
Albert Bonnier bland förläggarna
2. Introducerandet av Europeiska Följetongen
Den inledande konkurrenssituationen
Marknadsföringens betydelse
3. Utgivningen i Europeiska Följetongen
Språkområden och författarrepresentation
Kvinnor och män
Författarnamnet och dess betydelse
Titlar och undertitlar
Förord
Omfång
Utstyrsel
4. Kommentarer till utgivningsförlopper
Bibliografiskt
Seriellt och publicistiskt
5. Albert Bonniers nätverk och profil - en sammanfattning
Kapitel VII : "Arbetsbin i romansvärmen" De svenska författarna och översättarna
1. De svenska författarna i häftesserierna
En ny författartyp ?
2. Författarna - en överblick
Debutanter och etablerade författare
3. Författarkollektivet
Social bakgrund
Geografisk härkomst och flyttningsmönster
Civilstånd och generationstillhörighet
Bildningstyp
Examina, yrken och författarskapets status
Författarnas titulering
Författargrupperingar och umgängesformer
4. Reflektioner om författarkollektivet
Återutgivna romaner
Översättningar till andra språk
5. Översättarna i häftesserierna
Översättarna hos Hierta
Översätterna hos Thomson
Översätterna hos Bonnier
Kapitel VIII : Häftesserierna i kritik och debatt
Sammanfattning
Summary
Appendix
A. Diskussion om källorna bibliografiskt och typografiskt
B. Kronologi
C. Upplagesiffror 1830-1851
D. Prisjämförelser mellan utgivningssätt och förlag
E. Andra skönlitterära häftesserier eller liknande utgivningar
F. Förteckningar över Thomsons och Östlund & Berlings utgivning
G. Aktörer inom bokbranschen främst i Stockholm 1830-1850
H. Enskilda författarkarriärer och levnadsbanor
I. Återutgivna titlar av de svenska författarna i häftesserierna
Tabell- och Diagramförteckning
Källor och Litteratur
Otryckt material
Tryckt material
Litteratur
Personregister
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire